Domare dömer som de dricker

I slutet av 1960-talet gjorde den statliga alkoholpolitiska utredningen (APU) vetenskapliga undersökningar av olika slag. En av dem visade att människors uppfattningar om alkoholpolitiken i hög grad påverkades av hur mycket de själva dricker: "Man tycker som man dricker!"

I senaste numret av Accent redovisas en ny undersökning från Sahlgrenska akademien som visar att läkare inte är några undantag från detta. Läkarnas råd till patienter påverkas i hög grad av läkarnas egna akoholvanor. Det visar doktoranden och distriktsläkaren Magnus Geirsson i sin doktorsavhandling. Alltså: läkarnas råd påverkas av deras egna alkoholvanor.

Det finns ännu inte någon sådan undersökning vad gäller domare. Men en forskningsgenomgång av 2.000 domar vid Statens väg- och trafikforskningsinstitut i Linköping visar att nyktra bilister som skadar eller dödar någon vid en trafikolycka ofta får längre fängelsestraff än rattfulla personer för samma brott. Vid dödsolyckor dömdes nyktra personer till en månads längre fängelsetraff än berusade förare.

Två juristprofessorer har i en Brännpunktsartikel i SvD riktat kritik mot domen i ett mål som avgjorts av högsta domstolen (HD). I det fallet fick den berusade straffrabatt i förhållande till vad tingsrätten och hovrätten kom fram till i sina domar. HD kom fram till att det inte fanns något uppsåt på grund av att den skyldige var berusad och inte visste vad han gjorde. Sådan strafflindring för berusade personer tycks vara vanlig, när det gäller grov misshandel av kvinnor och vid våldtäkt.

Nu har DN i en ledare tagit upp ett fallsom gäller en man, som intagit narkotika och sedan satt sig bakom ratten och kört i hjäl ett barn på ett och ett halvt år i Rydaholm. Mannen ställdes inför rätta för grovt vållande till annans död, grovt rattfylleri, olovligt brukande av fortskaffningsmedel, grov olovlig körning, grov vårdslöshet i trafik och ringa narkotikabrott. Han hade 2,5 promille alkohol i blodet.

Men tingsrättens dom blev bara fängelse i två år och fyra månader. Hovrätten fäste något större vikt vid grov vårdslöshet i trafik och ökade på med två månader. Vidrigheten i handlingen kan jämställas med mord eller dråp. Men finns inget uppsåt blir straffet lägre.

Riksåklagaren har begärt prövningstillstånd i Högsta domstolen och HD har beviljat detta. Men vad blir resultatet, dvs. domen i HD? Måste vi än en gång konstatera att domare dömer som de dricker? Det skulle undergräva tilltron till rättssystemet.

ROLF BROMME