Stockholms stad hoppar inte på förslaget om sprutbyte för narkomaner enligt TV-uppgifter i går kväll (29/11). Det är bra, eftersom bluffen om sprutbyte i en TT-intervu med Viveca Urwitz publicerad i SvD och AB den 31 oktober nu är uppenbar. Undersökningen hon hänvisar till, (The dynamics of two separate but linked CRF01_AE outbreaks among IDUs in Stockholm
3 and Helsinki), innehåller inte något som stöder hennes uttalanden om att sprutbyte skulle ha kunnat förhindra hiv-smitta bland injektionsnarkomaner.
Det var socialläkare Anders Annell som satte mig på spåret i denna fråga. Sedan jag nu själv fått ta del av ovan nämnda studie kan jag konstatera samma sak som han. Viveca Urwitz bluffade om detta. Det är anmärkningsvärt att högutbildade akademiker kan syssla med ren bluff. Det är lika anmärkningsvärt att TT går på en sådan bluff utan att kontrollera fakta.
Av detta kan vi lära oss att alla sådana uttalanden i sprutbytesfrågan alltid måste kontrolleras. Risken att tro går före vetande är lika stor bland högutbildade akademioker som bland den mindre kunniga allmänheten.
Därför är det bra att Stockholms stad inte fattar beslut nu om sprutbyte utan lämnar öppet för en ny remissomgång. Man kan ju hoppas att politikerna i stadshuset tar någon lärdom av det inträfffade. Men säker kan man absolut inte vara.
Rolf Bromme
tisdag 30 november 2010
tisdag 23 november 2010
Två dikter från 1986 nu översatta till tyska och publicerade i ny bok
Fick mig tillsänt en ny bok från Tyskland för ett par dagar sedan. Författaren, Wolfgang Schmidt, är numera en gammal man. I boken ser han tillbaka på sitt omtumlande liv. Han föddes i Tyskland och växte upp i det vi kallar för Hitlertyskland. Han protesterade tidigt mot Judeförföljelserna och bestämde sig för att läsa till präst. När han var färdig befann han sig i DDR, dvs. i Stalins välde. Han valde då att flytta till Finland, där han har verkat i det svenska stiftet som präst under många år.
Wolfgang Schmidt sammanfattar sin syn på 1900-talets ideologier i boken "Wegemarken eines mecklenburgischen Europäers. Wider den Zeitgeist im 20. Jahrhundert", edition fischer, Frankfurt am Mainj, 2010). Det var denna bok som damp ned i min brevlåda häromdagen.
Jag visste att den skulle komma. Författaren hade i förväg frågat mig om lov att publicera två dikter jag skrev och som återgavs i Kyrkans Tidning den 30 januari 1986. Jag hade så när glömt bort dem. Nu har Wolfgang Schmidt översatt dem till tyska och återgett dem på detta språk i sin nya bok tillsammans med citat ur en intervju med den ungerske biskopen Lajos Ordass, publicerad i Svenska Dagbladet den 11 februari 1986. Det var jag som gjorde intervjun med fru biskopinnan Ordass i Budapest ett par dagar före jul 1985. Biskop Ordass sattes i husarrest av kommunisterna i Ungern. Där fick han sitta i cirka 20 år innan han dog.
Det var om denna tid biskopinnan Ordass berättade för mig. Och det var om detta jag skrev i mina två dikter (Lögnen respektive Förräderiet) som här nedan följer i Wolfgang Schmidts tyska tolkning. Ordass var biskp i den lilla lutherska kyrkan i Ungern och liksom Svenska kyrkan ansluten till Lutherska Världsförbundet i Genéve, där hans efterträdare som biskop i den lutherska kyrkan i Ungern, biskop Kaldy, då hade upphöjts till president i Lutherska Världsförbundet. Kaldy tillsattes som biskop av den kommunistiska regimen som efterträdare medan biskop Ordass satt i husarrest.
Rolf Bromme
DIE LÜGE
Die Lüge in Budapest hört und sieht man nicht,
aber sie ist zu Wahrheit erhöht in Genf.
Ein Zeuge der Wahrheit in Budapest ändert
nichts an der Lüge.
Lieber frei von der Kirche
als arbetiten in einer unfreien Kirche.
Lieber arbetiten in einer Bibliothek
als über die Lüge in der Kirche zu schweigen.
Ein Zeuge der Wahrheit änert nicht
die Lüge in Budapest.
In Genf schweigt die Wahrheit.
DER VERRAT
Wir verraten die Kirche in Ungarn,
wenn wirr von der Unfreiheit dort erzählen.
Wir öffnen die Tür für Moskau, wenn wir
den Bischof von Budapest kritisieren.
Wir können die Ursache zur Unterdrückung werden,
wenn wir die Wahrheit veröffentlichen.
Das ist wie ein Räsonnement im Kreis,
aber es ist die Wirklichkeit.
Die Christen in Ungarn haben keine Hilfe
zu erwarten. Ihr Schicksal ist bestimmt.
Wir bleiben ein instrument in den Händen
der Unfreiheit.
Wen verraten wir am meisten?
PS. Kyrkans Tidning fick chansen att publicera min interju med biskopinnan Ordass - men tidningen tackade nej till detta, varför jag skrev de två dikterna som accepterades för publicering. Därefter fick Svenska Dagbladet min intervju, som därmed fick en mycket större spridning. DS.
Wolfgang Schmidt sammanfattar sin syn på 1900-talets ideologier i boken "Wegemarken eines mecklenburgischen Europäers. Wider den Zeitgeist im 20. Jahrhundert", edition fischer, Frankfurt am Mainj, 2010). Det var denna bok som damp ned i min brevlåda häromdagen.
Jag visste att den skulle komma. Författaren hade i förväg frågat mig om lov att publicera två dikter jag skrev och som återgavs i Kyrkans Tidning den 30 januari 1986. Jag hade så när glömt bort dem. Nu har Wolfgang Schmidt översatt dem till tyska och återgett dem på detta språk i sin nya bok tillsammans med citat ur en intervju med den ungerske biskopen Lajos Ordass, publicerad i Svenska Dagbladet den 11 februari 1986. Det var jag som gjorde intervjun med fru biskopinnan Ordass i Budapest ett par dagar före jul 1985. Biskop Ordass sattes i husarrest av kommunisterna i Ungern. Där fick han sitta i cirka 20 år innan han dog.
Det var om denna tid biskopinnan Ordass berättade för mig. Och det var om detta jag skrev i mina två dikter (Lögnen respektive Förräderiet) som här nedan följer i Wolfgang Schmidts tyska tolkning. Ordass var biskp i den lilla lutherska kyrkan i Ungern och liksom Svenska kyrkan ansluten till Lutherska Världsförbundet i Genéve, där hans efterträdare som biskop i den lutherska kyrkan i Ungern, biskop Kaldy, då hade upphöjts till president i Lutherska Världsförbundet. Kaldy tillsattes som biskop av den kommunistiska regimen som efterträdare medan biskop Ordass satt i husarrest.
Rolf Bromme
DIE LÜGE
Die Lüge in Budapest hört und sieht man nicht,
aber sie ist zu Wahrheit erhöht in Genf.
Ein Zeuge der Wahrheit in Budapest ändert
nichts an der Lüge.
Lieber frei von der Kirche
als arbetiten in einer unfreien Kirche.
Lieber arbetiten in einer Bibliothek
als über die Lüge in der Kirche zu schweigen.
Ein Zeuge der Wahrheit änert nicht
die Lüge in Budapest.
In Genf schweigt die Wahrheit.
DER VERRAT
Wir verraten die Kirche in Ungarn,
wenn wirr von der Unfreiheit dort erzählen.
Wir öffnen die Tür für Moskau, wenn wir
den Bischof von Budapest kritisieren.
Wir können die Ursache zur Unterdrückung werden,
wenn wir die Wahrheit veröffentlichen.
Das ist wie ein Räsonnement im Kreis,
aber es ist die Wirklichkeit.
Die Christen in Ungarn haben keine Hilfe
zu erwarten. Ihr Schicksal ist bestimmt.
Wir bleiben ein instrument in den Händen
der Unfreiheit.
Wen verraten wir am meisten?
PS. Kyrkans Tidning fick chansen att publicera min interju med biskopinnan Ordass - men tidningen tackade nej till detta, varför jag skrev de två dikterna som accepterades för publicering. Därefter fick Svenska Dagbladet min intervju, som därmed fick en mycket större spridning. DS.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
