söndag 2 september 2007

Låt klassiska musiken få egen kanal igen!

Ömsesidig hänsyn kallas det för, förmodligen omodernt men värt en renässans. Liksom andrum, eller mer bestämt Andrum. Det var ett program som gick på dagtid på radion, en knapp halvtimmes lågmäldhet i det virvlande nyhets- och rapbruset som den allvise radioledningen sedan skuffade till obskur nattid och sedermera skrotade helt. Så hälsningen denna gång går till den nya raiochefskan: släpp in lite andrum i etern. Och låt den klassiska musiken få en egen kanal igen, på fast frekvens. Bilister med andrum har tid att ge andra svängrum.

Anders Hultman, motorredaktör
och krönikör i Svenska Dagbladet

torsdag 28 juni 2007

Svårt att hitta styrelser också i Företagarna

Hej Rolf.

Nu för tiden är det så mycket mera som tar tid och krafter i anspråk än på den tiden då föreningslivet byggdes upp i Sverige. Vi märker det också i Företagarna på att det är svårt att hitta styrelser. De gamla lägger av (eller vill lägga av, men blir inte ersatta) och de unga har andra sätt att skapa kontakter och umgänge.

Olle Termén, regionchef
Företagarna

lördag 23 juni 2007

Föreningslivets kris

Jag har varit aktiv i olika föreningar sedan skoltiden i Halmstad. Redan i realskolan var jag med i flera föreningar, och i gymnasiet i bl.a. Elevrådet och SSUH, Sveriges Studerande Ungdoms Helnykterhetsförbund. Sverige har alltid varit ett föreningstätt land.

Men under senare år har man talat allt mer om föreningslivets kris. På 1960-talet spådde man att nykterhetsrörelsen snart skulle upphöra att finnas till. Rörelsen finns ännu, men har de facto minskat i antal. Så har många andra föreningar också gjort. Svenska kyrkan tappar medlemmar i snabb takt. A-kassorna tappar medlemmar. Också Aktiespararna tappar medlemmar. Det finns nog fog för talet om föreningslivets kris.

Men föreningarna saknar inte betydelse. För den enskilde medlemmen kan de ha stor betydelse. De kunskaper och rika upplevelser som nykterhetsrörelsen har gett mig, skulle jag inte vilja vara utan. Inte heller skulle jag vilja vara utan de mänskliga erfarenheter och insikter kyrkan har gett mig. A-kassan har jag av naturliga skäl lämnat, då jag inte längre har någon anställning.

Den senaste föreningen jag har gått med i är Aktiespararna. Jag bevistade i maj månad en bolagsstämma i Västerås, där Aktiespararna framförde sina synpunkter på ett förnuftigt och genomtänkt sätt genom Gunnar Ek (Se bilden! Foto Lasse Lychnell). Han talade för de små aktiespararna på ett briljant sätt så att även bolagsstyrelsen och dess ordförande tog ett djupt intryck. Då bestämde jag mig för att gå med. Jag tror att aktiespararna behövs för att de små aktiespararnas intressen inte ska förbises. Tack Gunnar Ek för din utmärkta insats!

Jag kanske återkommer till frågan om föreningslivets kris i flera olika sammanhang senare. Anledningen är att föreningslivet behövs. Det räcker inte att kommunerna erbjuder fritidsaktiviteter för dagens ungdom. Demokratin måste ständigt erövras av varje ny generation. Fria och självständiga organisationer är nödvändiga och kan aldrig ersättas av kommunal fritidsverksamhet.

Rolf Bromme

onsdag 20 juni 2007

Har ledsnat på löjeväckande "ungdomifiering"

Hej Rolf,

Känner mig hedrad av att du önskar mina synpunkter på ditt blogginlägg. I allt väsentligt håller jag med dig.

Jag har för länge sedan ledsnat på den smått löjeväckande "ungdomifieringen" som pågått de senaste åren på Radion och för den delen även TV. Jag tror att den genomförs av medelålders chefspersoner som tror att man lockar fler ungdomar till medierna genom att "lätta upp" programmen, de får inte vara för seriösa och tunga.

Själv har jag mest lyssnat på P1 genom åren då mitt seriösa musikintresse inte vaknade ordentligt förrän min hustru Elsa fick in mig i Opera Vivakören 2001. Men även P 1 håller på att lösas upp genom att man lägger in "relationsprogram" och den där fåniga Annika Lantz´ fnitterprogram på eftermiddagarna.

Det är bra att någon protesterar mot förnyelse för förnyelsens egen skull. Forstsätt så!

Vänliga hälsningar
Tommy Eriksson

P 2 skulle underlätta ytterligare för sina lyssnare

Hej gamle Halmstadlärjunge!

Roligt att få läsa dina kommentarer om bl.a P2. Håller med om mycket vad du skriver.

Tycker att P2 skulle underlätta ytterligare för sina lyssnare att lyssna på deras utbud över nätet. Det är ju fantastiskt att en hel månads utbud finns tillgängligt, när man vill, men det gäller att lättare kunna hitta det. Har föreslagit Elle-Kari Höjeberg att man borde se till att ha ett löpande register på detta utbud ordnat efter t. ex. kompositörer så att man ur detta lätt kan välja det man för ögonblicket längtar efter. Hon skulle undersöka saken men har inte återkommit. Tekniskt borde det vara helt realiserbart, sökprogram är ju vanliga. Om detta skulle fungera blir man ju inte på samma sätt beroende av var och när det råkar sändas.

F ö blir jag nästan vansinnig över att när jag lyssnar på P1 ideligen riskerar att behöva höra Annika Lantz tjatter i alla trailers !!

Tänkte jag skulle skrivit detta som mitt första inlägg på en bloggsida men jag lyckades inte hitta rätt så därför dessa direkta kommentarer.

Hälsningar Lars

söndag 17 juni 2007

Din frustration handlar om uppdelningen mellan P2 och P6

Hej Rolf,

tack för ditt brev! Du har många synpunkter på P2 och därför är jag särskilt glad att du hör av dig. Jag anar att din frustation nu senast handlar om uppdelningen mellan P2 och P6 över Stockholm, som är beslutats av vår VD och styrelse. I resten av landet har ju P2 sedan många år tillbaka haft det delade uppdaget att vara en kanal både för klassisk musik och för program på andra språk än svenska. Som aktiv politiker vet du säkert att detta hör ihop med vårt sändningstillstånd, där vi har ett tydligt uppdrag att erbjuda program på de egna språken för minoriteter och vissa invandrargrupper.

Som musiklyssnare förstår jag att du upplever detta som en försämring av P2 i Stockholm, eftersom du måste hoppa mellan kanalerna. Jag skulle också vara lyckligare om vi kunde erbjuda ett samlat utbud av klassisk och annan s k "seriös" musik i en enda radiokanal över hela landet, och hoppas att med nya sändningsvillkor och nya plattformar blir möjligt i framtiden. Och ja, jag är medveten om dilemmat med det dubbla uppdraget, att man stänger av när det kommer språkprogram och sedan inte sätter på igen.

Under tiden har vi försökt göra musikutbudet i P2 så tydligt som möjligt över vardagarna, så att vi har flödande klassisk musik hela mornarna och förmiddagarna från 06.50 till 12.30, ett lunchblock med seriösa bildande program fram till 13.30, kvällstid ett mer lättlyssnat utbud från 18 till 19.30, därefter vårt P2 Liveblock med levande egeninspelad musik och på sen kvällstid våra gränsöverskridande musikprogram som Kalejdoskop och Eldorado... Så ska de klassiska lyssnara förhoppningsvis också veta när det är klassisk musik och när det är något annat.

Detta är också tanken med NYhetsbrevet, att vi ska hjälpa lyssnarna att välja!

Någon renodlad "klassisk" kanal har ju P2 aldrig varit, det har alltid funnits jazz och folkmusik och en del annat och jag tror inte att vi under överskådlig tid kommer att kunna erbjuda både en klassisk kanal och en annan musikkanal med jazz etc. Däremot finns ju SR Klassiskt som webbkanal i den mån du kan sitta och jobba vid datorn och lyssna den vägen.

Jag undrar vad det är för "folkbildande" program du saknar i tablån och vilka de tramsiga pratprogrammen är, de s k tyckarprogrammen? Och vad du trots allt tycker är bra?

Med vänlig hälsning,
Elle-Kari Höjeberg

Jag håller fullständigt med

Jag håller fullständigt med Din åsikt. Men tyvärr måste vi ta hänsyn till så många önskningar, antar jag.

Raili Buresund Ahlfors

Är själv radiot som börjar bli hemlös pga allt trams

Snyggt jobbat med bloggen!

Håller helt med dig i din radiokritik - är själv radiot som börjar bli hemlös pga allt trams.

Ska hålla koll på din blogg och lägger en länk från min blogg. Har Frisinnade sällskapet någon adress som ni vill ha utlagd på nätet?

Vänligen
Janne Karlsson, Linköping

Själv lyssnar jag nästan bara på P1

Grattis till din blogg! Måste själv försöka komma igång, kanske under sommaren?

Ja, radion finns det mycket att tycka till om! Själv lyssnar jag nästan bara på P1, någon gång på P2 (i bilen, men min bilradio är så krånglig så jag törs nästan inte byta kanal. Fick leta i 14 dagar efter P1 sedan bilprovningen bytte kanal under testet....., nästa gång skall jag förbjuda dem att röra min radio!).

Tycker dock att nyheterna blivit sämre, för mycket upprepning. Det finns ju oändligt med nyheter så de borde väl byt ut några vid varje tillfälle. Ekot är också sämre nuförtiden, men det finns många duktiga journalister speciellt utlandskorrarna tycker jag.

Borde nog höra mer på Musikradion, tänker skaffa en bättre radio på kontoret, där jag ju sitter mycket framför datorn.

Monica

lördag 16 juni 2007

Sveriges Radio måste vara en minoritetsradio

Sveriges Radio måste vara en minoritetsradio, dvs. en radio som ger en oherrans massa minoriteter vad de vill ha.

Tiden då alla lyssnade på samma program är förbi.

Därför är Rolf Brommes synpunkt korrekt. P2 - eller vilken kanal det än må vara - måste vara den kanal som tillfredsställer just hans kategori lyssnare.

Jag är emellertid mer bekymrad över en annan sak, och det seden Ekot började sin nya politik med att konkurrera med pipnyheter och inte med kvalificerade intervjuer.

De finns nu endast kvar en gång i veckan, lördag 13.05.

Men varför fick vi i torsdags inte en lång intervju med Fredrick Federley (c) om hans sätt att rösta i riksdagen? Eller varför Thomas Bodström (s) är emot FRA-lagen? Eller Johan Linander (c) skeptiska till buggningslagen?

Orkar inte någon reporter se bakgrunder - bara Björn Elmbrandt som fredagskrönikör har ju synpunkter på samband i politiken!

Ibland gäller det faktiskt: Det var bättre förr.

Gunnar Andrén

Musikradion (P 2) i Sveriges Radio

Jag lyssnar inte längre så mycket på Musikradion (P2) i Sveriges Radio som jag har gjort under många år. Det beror på att det numera finns så många program som jag som musikintresserad inte har någon glädje av.

Nedmonteringen av den klassiska musiken i P2 är en skam för Sveriges Radio.

Jag vet att man ibland kan hitta något på P5 i stället under förutsättning att man befinner sig i Stockholm eller möjligen Malmö. Men jag upplever nu att vi har gått tillbaka till en tid då musikutbudet var mycket mindre i den "klassiska" kanalen. I bland sätter jag på CD-skivor, ibland lyssnar jag på P1. Övriga kanaler är för mig helt värdelösa. Även P1 har en massa tramsiga program som jag inte orkar lyssna på.

Av det som är kvar i P2 (musikradion) har de folkbildande programmen dessvärre också minskat i antal och ersatts av "pratprogram" där nivån ibland är litet för låg, s.k. tyckarprogram.

Jag vill ha mera klassisk musik och mera program med kvalificerad, folkbildande inriktning.

Jag vet att det finns en del program kvar som är mycket bra. Men de är numera för få och kommer för sällan. Stänger jag av radion så sysselsätter jag mig med annat i stället och glömmer då att sätta på radion igen när de utmärkta programmen kommer. Då missar jag dem.

Så ser verkligheten ut för mig i dag. Det är en tydlig kvalitetsförsämring.

Rolf Bromme